pannan...

Undra om pannan håller veckan ut iaf, kanske inte klarar vintern, men man kan jhu hoppas :) Men tror inte allt för mycket på det...

Igår var jag och Emil och hälsade på Hanna och tvillingarna och Jessica... De var helt underbara jhu :D sikka gosingar :)

jaha, ny panna, jippie... FB hade rätt, idag blir en fattig dag.

Streptokocker... och UVI

Jaha, då var det som jag trodde fast värre, eller bättre beror på hur man ser det.

Jag tvingade dem att skicka in en urinodling på MVC.
HA, jag hade rätt. Jag har uvi. Men de hittade också att jag har Streptokocker. Tydligen så har 20-30 % av den kvinnliga befolkningen det. Dock är det inte alla som har besvär av det. Men i en graviditet är det inte bra. Så nu ska jag käka Kåvepenin i tio dagar, det var ingen liten dos jag fick heller... 1g tre ggr om dagen!!! Tur man har lätt för att svälja tabletter.

Sen under förlossningen så kommer jag gå runt med IV antibiotika då antar jag. Sen om vattnet skulle gå kommer jag bli igångsatt om inte verkarna startar typ direkt. JAHA, inte nog med det. Våran bebis ska till en annan avdelning i minst några timmar. För att kolla så att allt är bra med det lilla livet. Vilket iofs är tur.

Okej, detta hade jag inte ställt in mig på, men nu är det som det är. Och jag mår skit. tur att de hittade det iaf så man kan åtgärda det.

Den här graviditeten har varit allt annat än nöje känns det som. Jag är trött nu, vill inte vara med längre. Nu får bebisen komma och så får vi hoppas att allt går bra.

Men vi kan ju hoppas att hästdosen med pencillin även tar den förbannade förkylningen.

Annars var allt bra hos BM idag. Magen var mindre på sfkurvan igen.... den litar jag inte på för fem ören. Bara bebis kommer ut och mår bra så är jag nöjd... Är det försent att kräva kejsarsnitt???

Missfall och Mödravård?

För er som inte visste så har jag varit gravid. Detta var i somras, vi blev båda väldigt glada och bestämde oss för att behålla det :)
Sen så gick vi på inskrivningssamtal. Och då berätatde de att vi får vården gratis, för mödravård är jhu gratis. Och lite komiskt i det hela var att vi hade samma barnmorska som morsan hade när hon gick med mig :)

men så gick det några veckor till och jag fick brun/röda flytningar, ringde och hon säger att det inte är någon fara. Sen på fredag kväll, började jag blöda, och jag kännde att det var en UVI på gång. På lördagen ringde jag sjukvårdsupplysningen. De sa åt mig att äta fruskot och åka in till Borås, så detta gjorde vi. När jag kommer dit får jag vänta i fem timmar(helgen på akuten e inte rolig). Men sen När jag kommer in får jag träffa en distriktsläkare (ej gynekolog/barnmorska) så jag ifrågasätter det, och då säger han att hasn tror att jag har svamp i underlivet, och då berättar jag för honom att jag är gravid i 12 eller14:de veckan. "OJDÅ" får han fram. Så jag blir utskickad till att vänta igen och sen får jag träffa gynläkaren. Då berättar hon för mig att jag har fått missfall. Jag bryter ihop totalt. Detta klarade jag bara inte av.
sen en vecka efter får jag en kallalse till gyn i  borås. För att kolla att kroppen har stött ifrån sig allt.. Jag ska sitta där och vänta i ett väntrum med nygravida par och nyfödda bebisar. TACK! Och tillråga på allt så får jag betala för allt.

Mödravård in my ass. Så när man får ett missfall, inte nog för att man ska plocka upp psig själv efter det, man ska beteala, för man e jhu inte längre gravid!


JAG ÄNTLIGEN JAG

Då börjas det igen. Börjar tröttna på detta nu, känner att man inte räcker till o att inget är som alla andra tänkt sig.

Varför ställs då dessa kraven på mig? Jo, jag är STORASYSTER o en STORASYSTER ska alltid finnas tillgänglig, du ska alltid vara med, du ska helst kunna langa sprit (nej det gör jag inte) och du ska alltid var enda jävla gång fungera som något bollplank för alla.

Bollplank? Gärna men vad fan, orkar inte vara något bollplank hela livet. Jag får inte göra si och jag får inte göra så. Nu känner jag att allt jag någonsin gjort, och ja det finns mycket varken du eller du vet. Var glad för det! Jag har tröttnat på att behöva ursäkta mig för allt jag gör. Jag står för det jag gör och varför kan ingen stå för det den gör. jag har tröttnat på att leka duktig, visst jag e duktig, har hus å allt. Visst. Men det räcker inte med det, nu blir man pressad på barn o allt.



NEJ JAG VILL INTE HA BARN NU! Jag har tre systrar o en bror, ja räcker inte det? Jag tycker det.

JA, JAG KNAKSE VILL HA BARN SEN! Men inte nu!!!! sluta tjata om det för det kommer inte inom ett, två tre år iaf kan jag garantera!



Men åter till ämnet, ja, jag e STORASYSTER.  Men bara för det måste jag väl inte vara duktig? Eller måste jag det. Hur kommer det sig att alla har så stora krav på sina barn, visst man vill att sitt barn ska bli som de man har föreställt sig. Men det sker sällan och jag tänker inte ställa upp på vissa "ideer" som alla andra har på sina barn. JA, jag har gjort det ena och det andra, och ja, jag gör det fortfarande. SO WTF!?!?!?!

om NI då bryr er så jävla mycket dags att ta tag i det då?

SO WHAT OM JAG ÄR NÖJD BORDE INTE NI VARA DET DÅ?

ALL CRED TILL ALLA FÄDRER SOM TAR HAND OM SINA BARN!!
Nej jag menar inte att  min mamma inte gjorde sitt jobb, hon gjorde ett jättebra jobb, hon stog ut med mig i alla år.

MEN JAG VILL FORTFARANDE HA MITT EGNA LIV! 
Sen vad det livet kommer att innebära, det vet ingen, bara jag.

Sug på den NI! 

Vilja? känslor?

Vad är skillnaden? 
jag känner mig kluven känslor ska man lyssna på? eller, fast när vet man vad man ska göra och inte göra?
och vad är viljan?
Viljan att känna eller känna för att viljan är där?

Känslor jag vet var jag har dem men är de rätt de man känner? om man inte kan leva utan någon fast man kasnke inte klarar av att leva med den heller hur gör man då???

jag vet inte vad man kan göra åt det heller. känns som att allt håller på att springa åt helvete samtidigt som man mår bra, vad gör man då?

ska man ge det mer tid eller ska man skita i det då?

vad är rätt å vad e fel? vad kan man göra å vart vill viljan gå fast känslorna inte är sånna?

HJÄLP!!!!